© Text och bild Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET 2017
FIA European Drag Racing Championship
Äntligen var vädret med oss och jag skulle för första gången få se en Top Fuel Dragster live. Senast jag var här ute fick jag vackert vända då tävlingarna ställts in på grund av ihållande regn. Vädret vet vi kan vara nyckfullt här på våra breddgrader, vilket gör denna satsning ännu mer fascinerande. Banan anses som en av de bättre i Världen och Tierps kommun anses som en av världens mest generösa när det gäller satsningar på motorsport i allmänhet och Dragracing i synnerhet. Den permanenta asfaltstrippen i Tierp är en av fyra banor där FIA European Drag Racing Championship avgörs. De andra är Finska Alastaro Circuit utanför Åbo, Hockenheim Ring i Tyskland strax norr om Stuttgart och the home of European Drag Racing, Engelska Santa Pod mellan Cambridge och Northhamton. Santa Pod är traditionsenligt värd för säsongens öppningstävligar och final.
Strax efter klockan nio var jag på plats och det pågick redan ett febrilt skruvande för att få allt optimerat till dagens finaler. Kval hade körts under fredagen och lördagen, så nu var allt upplagt för de avgörande elimineringarna.
Öppningcermoni med platschef Urban Axelsson, nationalsång och presentation av tävlingsledning och funktionärer.
Läktarna fylldes succesivt. Klockan nio var det endast de mest entusiastiska som bänkat sig.
Dragracing är en upplevelse inte bara på strippen, närheten till förarna och teamen i depåerna är minst lika spännande.
Koncentration och ett enormt engagemang krävs av både team och förare. När det gäller de resurssvagare teamen är oftast hela familjer involverade och det blir en livsstil, som kräver fullt fokus både ekonomiskt och socialt. Alla sorter finns representerade och det är otroligt inspirerande att vandra runt i lägret och växla några ord med förare och mekaniker.
Super Street Bike
Bygger på standardmotorer med inbyggd elstart, som modifierats utan begränsning. För att föraren ska kunna kontrollera cykeln och den kraft som utväxlas från motorn har motorcykeln en förlängd svingarm, annars är det inte mycket som visuellt skiljer dessa monster från en vanlig hoj.
Tigern ovan är en Suzuki Hayabusa och körs av Dag Wagenius från Norge. Nedan Mathias Bohlin på en vit Hayabusa mot Roberth Häggbloms dito. Mathias tog sig vidare till kvarten där han förlorade mot Robert Nilsson. Klassens vinnare blev såsmåningom Mogens Lund från Danmark. Även han på en Suzuki Hayabusa med tiden 7,223 sekunder och en fart över mållinjen på 310,0 km/h.
Håkan Perssons Pro Modified Chevrolet Corvette
Han fick inte riktigt till det. Seger dock i första elimineringen mot Tysken Norbert Kuno, som rödlyktades för tjuvstart.
Fredrik Freddy Fagerström - Pro Modified
Klassen påminner i prestanda om Top Methanol Funny Car. Regelverket kräver dock öppningsbara dörrar, fjädring och bromsar på alla hjul. Sluthastigheten ligger omkring 400 km/h efter 402 meter. Freddy klarade kvalet och gick till eliminering där han slogs ut i andra omgången av Åke Persson.
Europarekord i Pro Modified
Åke i sin tur slogs ut i finalen av Micke Gullqvist från Hässelby, som blev klassens segrare med ett nytt Europarekord på tiden 5,836 sekunder och en sluthastighet på 400 km/h. Micke är med segern i ledning både i EM- och SM-tabellen.
Fast Freddy vann i alla fall publiken med sina Burn-Outs
Freddy i eliminering mot Kim Kristiansen från Danmark i första omgången. Där gick Freddy vidare.
Top Fuel Dragster
Värstingklassen med motorer som utvecklar 8 000 hk och som avverkar kvartsmilen på under 4 sekunder, med sluthastigheter på närmare 500 km/h.
När granen lyser grönt och föraren trycker pellen i botten vibrerar allt och luften kokar. Att stå bakom dessa vidunder och tävla med föraren om den bästa reaktionstiden är en otrolig upplevelse. Jag med fingret på kamerans avtryckare, förare med foten på pedalen.
Dragstern formligen exploderar och skjuter iväg som en raket. Jag stod ungefär 25 meter bakom och det kändes i bröstet. Undrar hur det känns att stå som teamet bakom Duncan Micallef. De är säkert så vana att de blivit avtrubbade, men det måste ändå vara en kick.. Jag blev helt tagen. Wow vilket tryck.
Det gick bra för Duncan från Malta. Han slutade som segrare. Det blev ingen rafflande final utan bara en lugn defilering på egen hand. I semifinalen visade han dock sin styrka med tiden 3,935 sekunder och en sluthastighet på 485,6 km/h. Ovan hela resultet av elimineringen för Top Fuel Dragster.
Nöjda teampals och Åke Persson på bilden nedan till vänster, efter segern i första elimineringen i Pro Modified. Nedan till höger Anita Mäkele, Europamästaren, som inte var nöjd med dagens insats trots att hon gav mig och kameran ett leende. Hon åkte ut i semifinalen för Top Fuel Dragster. Ovanför henne vinnaren Duncan Micallef. I mitten förarmiljön i en Top Methanol Funny Car, som anses vara de mest svårkörda och brutalaste av alla dragracingbilar och tävlar i samma klass som Top Methanol Dragster.
Top Fuel Bike
Nitrometan och kopressormatade motorer som levererar över 1 000 hästkrafter låter inte klokt och det är det inte heller. Bakom hojteamet skymtar Bengt Ljungdahls Chevrolet Camaro, som han vann klassen Pro Stock med.
Att balansera på dessa raketer som når 400 km/h i sluthastighet kräver inte bara mod. Förarna är släkte för sig, som trotsar alla naturlagar.
Trycket när 1 000 hästkrafter släpps lös känns och syns. Peter Andersson från Upplands Väsby på en Suzuki slutade som vinnare.
Snabbare än Mamma!
I Super Gas tävlar mor och dotter i familjen Larsson från Färnäs mot varandra. Två röda och välpolerade bilar av märket Ford, där dottern Angelica kör en Fairlane och mamma Annica en Falcon Sprint. Konkurrensen är stenhård, men stämningen god, när jag besökte dem inför eftermiddagens elimineringar. Angelica var dock lite besviken eftersom hon fick ett Break Out i första omgången, men devisen Snabbare än mamma! kan ändå vara aktuell. Break Out betyder nämligen att man kört snabbare än den gräns så kallade dial, som tävlingsdomaren satt upp för klassen. Om båda tävlande kör breakout vinner den som kommit närmast. Annica tog sig vidare till semi, men förlorade efter ett Break Out även hon. Break Out för klassen är tider under 9,900 sekunder. Vinnaren Johan Rehnström var snabbast i finalen på 9,909 sekunder.
Nedan kombatanterna i Pro Modified med Micke Gullqvist i Pre Stage och Burn Out överst och med raden av väntande ekipage i klassen Stock/Super Stock insprängt i collaget.
Stock/Super Stock
Amerikanska muskelbilar nästan i original, som körs med handikappstart. Bilarna får sitt index beroende på motoreffekt och nivå av modifiering. En rolig klass med många effektfulla starter där framhjulslyft, så kallade wheelies, är vanligt förekommande.
Super Gas och Super Street
Nedan till vänster Patrik Wickman från Bjursås, som tog sig ända till final med sin vilda Volvo Amazon, men förlorade där mot Johan Rehnström och hans smått osannolika sluttid på 9,909 sekunder. Svårt att komma mycket närmare gränsen för Break Out på 9,900 sekunder. Nedan till höger Marie Wallin i sin Chevy 55:a mot Ulf Axelssons Chevelle i Super Street. Super Street liknar Super Gas, men sluttiden får här inte understiga 10,9 sekunder.
Team Fast Girls
Amanda satt bakom ratten denna gång med syrran Matilda dirigerande på strippen innan start. Här möter hon Kristina Nygren i andra elimineringsomgången och klassen heter Super Comp. Break Out för klassen ligger på tider under 8,900 sekunder.
Amanda var något långsammare än Kristina och förlorade med 32 hundradelar av en sekund. Inga stora marginaler i denna snabba sport. I finalen förlorade Kristina mot Mikael Nilsson. Båda fick Break Out på tider under 8,900 sekunder, men Micke var närmast och vann.
Pro Street
Johan Källberg i sin Toyota Celica mot Fredrik Gravningen från Norge i en Chevy Pick Up. En lite snabbare klass med fritt motorval, som i Doorslammer, fast här kör du på full banlängd och med ett Break out på 7,600 sekunder. Doorslammer körs bara på halva banan, en åttondels mile, 201 meter. Johan slog Fredrik i andra omgången och gick sedan till final och vann även den. På bilden syns tydligt hur de breda och mjuka bakdäcken trycks ihop för maximalt grepp vid starten, när den gröna lampan i granen tänds.
Det var en härlig dag på Tierp Arena. Under de tre dagarna som tävlingen pågick fick publiken se drygt 280 förare från 12 länder tävla på en, tack vare vädret, rekordsnabb bana. Det sattes ett Europarekord av Micke Gullqvist i Pro Modified och Sveriges kanske mest välkända EM-förare, Micke Kågered från Linköping, satte personbästa i Top Fuel Dragster med 3,95 sekunder och en hastighet över mål på 463 km/h. Trots personbästa blev Micke i likhet med Europamästaren Anita Mäkelä utslagna i semifinalen. Vann gjorde Duncan Micallef från Malta. EM klassen Pro Stock fick en svensk segrare i Bengt Ljungdahl från Stockholm. Han mötte i finalen Stefan Ernryd, också han från Stockholm. Bengt har efter tävlingen och säsongspremiären på Santa Pod samlat flest poäng av samtliga förare.
Självklart fanns det en finbilsparkering, så som det anstår ett motsportsevenemang som detta.
Riktigt ögongodis där min favorit blev en Chevrolet Impala Bel Air 1958 i toppskick. Tror att det bara är en 57:a i herrgårdsmodell som kan slå den.
Se också mina tidigare reportage från Fällforsbanan i Västerbotten
Stay tuned for more at UNIKABOXEN.NET
© Text och bild Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET 2017